I början när jag fick hem Liten så tyckte jag hon va livsfarlig, väldigt stirrig och ja lite rädd för allt möjligt. Det var lite diskutioner om jag verkligen skulle ha kvar henne. Men jag börja sakta…bara borstning i början. Sen gå lite i paddocken, och nu som först har jag satt igång ordentligt med henne. Hon har kommit in i flocken nu, hon har lärt känna mig bättre. Jag tror det var bra att hon”bara fick gå på sommarbetet”. Hon var inte mogen då, och jag var inte redo.
Nu är det en INTE samma häst som kom till sommarhagen i sommeras. Det har visat sig att hon är en coolhäst, allt jag gjort med henne nu har gått så himla bra. Jag vet att det kommer komma bakslag, hon är bara 2 år. Men jag menar, jag sitter upp första gången och hon är hur lugn som hellst. Man trodde kanske att hon skulle få spelet, men ikke. Sadel,träns,longering ja allt hon är så duktig och finner sig i det <3 Idag tömkörde jag för första gången, jag trodde hon skulle reagera på tömmarna, och att jag gick bakom…Men ikke! Hon gick på och va så duktig!
Jag är så glad att jag behöll henne, hon kommer bli en toppenhäst<3 Som JAG ridit in, det är JAG som kommer forma henne.
Nu är det bara att börja träna henne på att stå i gågen..fastspänd. Jag gillar inte det, har hänt så mycket med andra hästar jag haft. Och Liten har även slitit sig i gången för några månader sen, men vi börjar sakta…Några minuter först!
JAG måste känna mig bekväm i situationen, då gör Liten det också.
Planen nu är att tömköra mycket, och sen börja skritta på henne, och sedan ta dom andra gångarterna. Och sen blir det vila med ridningen tills i vår……………………..
Hur hon en beter sig, eller vad hon gör för lustigt……Så får man alltid komma ihåg, att just nu är hon bara 2 å, en unghäst…Och allt kan hända;)
